15 Nov

22:19

Drygt 11 månader senare..

21kommentarer

 
Nu, drygt 11 månader senare har fortfarande inte allt fallit på plats.
Första januari bildade vi denna polyfamilj mot alla normer och allt bättre vetande. Vi själva tyckte direkt att vi hittat rätt.. att vi hittat varandra och att det inte är så stor grej att leva tre tillammans. Älskar man varandra och vill leva tillsammans borde det vara lika naturligt som för vem som helst som lever med någon annan. Bara det att normen är att man bara kan älska en person..
 
Vi förstår att detta inte varit lika självklart för andra som det varit för oss och det har behövts tid att förstå hur vi tänker och känner..
Men nu har det gått drygt 11 månader och i hade väl nu kanske väntat oss att folk skulle ha smält detta.
Men från flera håll är det fortfarande inte helt okej.
 
En sak som inte är klart är avslutet med Pappa2's före detta liv.. Att det ska vara så krångligt att göra klart bodelning, komma överens om saker kring barnet med mera.. Man kan tycka att det inte borde vara så svårt att komma överens om lösningar med en person man levt tillsammans med i många år.. Det är lätt för utomstående att säga.. "Säg si, gör så.. lämna bara allt.. o.s.v."
Men det är inte lika lätt när man väl är i situationen. När allt man satsat i ens liv de senaste decenniet ska raseras och delas och funderas kring... både hus, barn och ekonomi måste styras upp.. inte helt lätt.. Å inte lätt att förstå för de som inte genomgått något liknande..
 
En annan sak är våra släktingar.. från allas håll är det nära släktingar som inte accepterat detta. Det är jättetråkigt.. Vi kan inte på något vis förstå vad detta beror på? Varför ska vissa av våra allra närmaste göra så stor sak av detta? Varför kan de inte se oss som de personer vi är och var även innan vi blev tre? Hur kan någon person välja att ta avstånd från sin dotter/son/bror på grund av en sån här sak?
Det är ju inte direkt så att vi gjort nåt olagigt eller skadat någon.. men det verkar ändå som att vi gjort nåt oförlåtligt mot våra nära och kära..
Kommer de någonsin att acceptera oss? Hur länge kommer det ta isåfall? Och ska vi acceptra deras beteende i alla lägen..?
Vi vill givetvis att alla ska kunna komma överens och umgås som normalt folk. Vi har provat bjuda till många gånger men utan resultat.. Vad folk säger och hur folk gör är lite olika saker.
 
En tredje sak är att skolan verkar ha satt sej mot detta nu också. I början verkade det som att de accepterade vårt val och att det inte var några problem att alla tre skulle kunna engagera sej i barnen och vad de gör på skolan. Som det verkar nu har de bestämt sej föra att detta är fel och trots att båda vårdnadshavarna är överens om att alla tre ska få ta del av skolgången så vägrar skolan släppa in en person som inte är vårdnadshavare på utvecklingssamtal, föräldramöten och liknande. Vem är dom att bestämma sånt? Är det inte upp till vårdnadshavarna att bestämma över sånt?
 
Allmänt

21 kommentarer

anonym

16 Nov 2013 13:38

Hej.
Vad jag har förstått genom att ha läst igenom bloggen är att ni har nästan bestämt att inte vilja bli sams med era närmaste.
Det har gått snart ett år och ni överaskade alla med det här genom att berätta sanningen efter fyra månader, självklart att det var svårt för dem att ta in allt då. Men försök att ta kontakt med dem jag tror att det är det bästa.
Jag förstår att skolan reagerar dom dem gör nu det ni måste göra är att axeptera detta.
Ha en trevlig helg.

Svar: Tror du får läsa igenom bloggen en gång till, vi berättade för de vi tyckte behöva veta ganska tidigt, iaf under de 2 första månaderna, vet inte riktigt var du får 4 månader ifrån.Varför skolan reagerar försöker vi förstå men nä, vi tycker nog att vi som vårdnadshavare har rätt att bestämma vilka eller vilken som ska få ta del av det som är runt barnen, allt för att vi som familj ska kunna ha en bra förståelse och insikt i vad som händer kring dem. Vi göra ju inget som skulle skada dem på något vis, vi gör det för att vi alla bryr oss om dem och vill dem deras bästa.
polyfamiljen.blogg.se

Anonym

16 Nov 2013 16:53

Fimpa skitsnacket o väx upp. Om ni skulle vårda och acceptera människorna runt er, istället för att enbart sätta era egna regler och förvänta er att andra ska leva efter er, så skulle allt lösa sig.

Svar: Vilket skitsnack menar du, precisera gärna.Vi accepterar de människor runt oss som förtjänar det, de som snackar skit om oss, vräker ur sig en det ena en det andra tycker iaf inte vi förtjänar det, det tror jag inte du heller skulle göra?
Och vad är det för reglar vi har satt? Det vi vill är att andra kan ta oss för dem vi är och inte bete sig annorlunda mot oss, titta snett på oss eller ignorera oss när vi är närvarande. Varför ska vi acceptera att ta emot en massa skit och sedan låssas att vi tycker det är okej? Vi som alla andra förtjänar att respekteras för dem vi är.
polyfamiljen.blogg.se

?

18 Nov 2013 07:34

Pappa 2s gamla liv kommer aldrig kunna avslutas. Han har en dotter med sitt ex. Alltså en historia. Sånt kan man aldrig avsluta

Svar: Självklart kommer det inte att kunna gå att avsluta det som har med dottern att göra men allt annat går att avsluta med sitt ex och det ser iaf vi som ett måste, varför leva kvar i det förfulat, det man lämnat? Så som bodelning och andra praktiska lösningar ser iaf vi som en självklarhet att göra klart, hur skulle det annars se ut om alla hade saker kvar hos sina ex?
Tyvärr tar det tid då det är svårt att komma överens men det är klart att det måste avslutas.
polyfamiljen.blogg.se

Jonas

19 Nov 2013 14:31

Var för måste ni hela tiden sträva efter att alla ska acceptera erat förhålande . Ni kanska hellre ska försöka umgås med era släktingar utan att analysera allas beteende mot er . Alla kan inte älska alla men man kan vara i samma rum ändå .Ni som alla andra tycker säkert bättre och sämre om folk i eran omgivning

Svar: Att acceptera behöver inte betyda att man gillar något, utan man accepterar andras val och beter sig i deras sällskap oavsett vad man tycker och tänker. Kan andra inte bete sig emot oss så tycker iaf vi det är svårt att umgås med dessa personer, tyvärr.Alla tycker inte lika om allt men man måste ändå kunna acceptera att andra gör val som man själv inte skulle göra.
polyfamiljen.blogg.se

Anonym

19 Nov 2013 22:28

Jag hade för mig att bodelningen var klar. Att ni skrivit på papper där båda parter var nöjda.

Svar: Ang den gemensamma bostaden är allt klart men det finns en muntlig överenskommelse ang lösöret som inte är praktiskt utförd, endast på papper..
polyfamiljen.blogg.se

hannah

20 Nov 2013 06:33

Om det är mej ni menar så är det inte jag som avslutat med er utan ni som gjort det med mej.
Detsamma gäller mammans mamma som inte heller valt detta utan ni gjort det.
För övrigt så har jag en jävla massa vänner och släkt jsg umgås med trots att jag sällan kommer till 100% överens med någon.
Och hur kul skulle vardagen va om man inte fick diskutera vilken färg som är finast, om man ska bo i eller utanför samhället osv.
Ta er i kragen och slut fred med världen, sluta haka upp er på småpotatis så kanske ni också får en fridfull jul.
Hej!

Svar: Ja så är det faktiskt i ditt fall, att vi valt att avsluta med dig/er.Vi vill faktiskt inte ta mer skit från er nu!
Vad gäller mammans mamma har du ingen aning om vilken ration vi har med henne så det behöver du inte ens fundera på.
Problemet med dig är att du ser inte vilka fel du själv gör och hur mycket du sårat oss genom det du sagt och skrivit, troligtvis därför du heller inte kan stå till svars för dina åsikter när vi velat prata med dig.
polyfamiljen.blogg.se

Anna

20 Nov 2013 15:16

Har hört av folk som står er nära att ni själv är väldigt dålig på att hälsa på och försöka umgås och när de väl träffar er sitter ni nästan i knä på varann och då blir det lite knepigt att vara social med er . Så döm inte alla andras beteende innan ni har tänkt på hur ni själva är .Inte heller tar ni er tid för att uppvakta när någon fyller år i alla fall inte pappa2s släktingar och då kanske känner att det är ni som inte vill ha något umgänge med dom .

Svar: Vi har som många andra mycket att göra, både vad gäller jobb, barn och renovering men försöker komma på det vi blir bjudna till om det passar, är det så att vi inte kan komma är det ofta jobbet som hindrar oss och det kan vi inte göra så mycket åt tyvärr.
Vi har bjudit hem släktingar till oss men får tyvärr ofta en dålig ursäkt om varför dom inte kan komma, vilket vi tycker är tråkigt, vet inte riktigt vad mer vi kan göra än att komma till det vi blir bjudna till när vi kan och bjuda hem dem till oss? Berätta gärna.
Att vi sitter i knä på varandra vet jag väl inte direkt, bredvid ja men det måste ju vi kunna göra precis som alla andra, sen blir det kanske så att vi pratar med varandra då vi märker att ingen är intresserad av att prata med oss, så blir det ju..
polyfamiljen.blogg.se

hannah

20 Nov 2013 20:17

Och ni klarar inte ens av att publicera alla kommentarer ni får. . Jag förväntar mej att ni lägger upp mina precis som alla andras.

Svar: Vi publicerar alla kommentarer, dock måste vi har tid att svara på dem också...
polyfamiljen.blogg.se

Anonym

20 Nov 2013 22:10

Men snälla! Om det är någon som inte ser vilka fel han själv gör är det väl Hampus! Allt han gör nu mot släkt och vänner framförallt syskonbarn är väl precis tvärtemot allt han någonsin sagt och trott på själv. Iaf under den tid jag känt honom, vilket är ganska lång tid!

Svar: Lite roligt att du nämner mej vid namn medan du själv väljer att vara anonym.. tråkigt att du inte kan stå upp för vem du är så vi kan diskutera saken.Du kan gärna få specificera de fel jag gör.. men jag kan väl anta att du tycker jag försummat släkten och förstört förhållanden mellan syskon, syskonbarn, föräldrar med mera?
Saken är den att jag inte accepterar att folk vräker ur sej saker, beter sej hursomhelst eller bara snackar skit om en.
Tyvärr har det varit väldigt omtumlande det senaste året.. i början av året grävde jag nog ner mej mycket i min ångest och mådde inte så bra, samtidigt som jag hittat de jag älskar över allt annat och var nykär. Orkade kanske inte ta tag i att förklara för alla hur läget var och umgås..
Sen har vi ett jobb som kräver mycket tid och kan inte komma loss alla kvällar och helger då det händer något där vi borde delta.
Senare under året har vi gjort ansträngningar att försöka umgås med både släkt och vänner mer.. men tyvärr har det varit lite varierande resultat.

Angående det med syskonbarn så är det jättetråkigt att de ska bli lidande.. men barnen har inget med detta att göra och kan inte styra vuxnas beteende.. Det är bara att barnen tyvärr måste hänga med i svängarna på grund av hur vi vuxna gör. Är man osams med någon är det knappast så att man kan umgås med deras barn naturligt. =(

Hampus/Pappa2
polyfamiljen.blogg.se

hannah

21 Nov 2013 08:09

Då kan ni ju stå upp för er och berätta vad vi gör för fel. Jag är samma människa som jag alltid varit. Och i 26 år har det tydligen fungerat mellan mej och pappa2. Jävligt konstigt att ja inte ska få va densamma nu.
Jag vet nog mer än vad ni tror ang mammans mamma. Vi träffar ju henne mer än er.

Svar: Det största fel du gör är nog att du inte kan skita i vårt förhållande.. Du behöver inte ens tänka på det. Se oss bara för de personer vi är. Behandla oss med respekt och vräk inte ur dej all världens skit mot någon av oss.Både du och jag är samma personer som vi alltid varit, men livet har förändrats en del och nya sidor visas i och med det.

Eftersom du verkar veta allt om förhållandet till mammans mamma så vet du också att hon varit hit häromdagen och pratat med oss. Att dom sagt att dom överreagerade lite i början och vill försöka på nytt att umgås som den släkting hon är.
polyfamiljen.blogg.se

Anna

21 Nov 2013 08:59

Nästa gång ni träffar släkten kanske ni ska prova med att sära på er så dom andra har bättre möjlighet att umgås med er .När dom märker att ni bara bryr er om varann så kanske dom inte vill lägga sig i .

Svar: Det är uppenbarligen svårt att vara alla till lags. En nära släkting påpekade för några månader sedan att vi inte betedde oss som nykära.. att vi borde visa mer naturligt att vi hör ihop. Att vi älskar varandra..Sen får man höra från nån annan släkting att vi är för mycket uppe i varandra..

Och ärligt.. skulle du någonsin säga en sån sak till ett par? Ett helt vanligt par med man och kvinna.. att de borde sära på sej.. inte sitta bredvid varandra..?
Har aldrig hört någon säga det till ett par iallafall..
Ingen sa det till min bror och svägerska sist vi var på släktmiddag iaf.
polyfamiljen.blogg.se

hannah

21 Nov 2013 12:52

Jag ser liknelser mellan er och ett land som styrs av en diktator. De länderna skapar bara krig och vill inte sluta fred. Dom ser alla andr som hot.
Jag undrar vem diktatorn i ert förhållande är, vem det är som bestämt att ni inte ska kunna umgås med nära och kär utan att känna er hotade hela tiden.
Försök se de positiva hos folk i stället dä kansle er umgängeskrets kommer utökas eller åtminstone förbli som den är nu.
Jag behöver inte komma in på "kvartsamtal" för att reda ut de jag tycker. För tycker jag något så gör jag de och man kan inte tycka likadant jämt.
Tex så kan jag inte tyck att ert förhållande är normalt, då jag tycker att man och kvinna är det normla. Men det behöver inte betyda att jag inte accepterar alla bögar och flator som ni tror.


Svar: Jag ser liknelser i ditt beteende och häxjakten på 1400-talet.. eller Hitlers utrotande av judar.. Eller rädslan för bögar på 80-talet..Att en sak som ingen behöver lägga sej i blir världens grej och bråk om.. Allt som är "onormalt" är farligt och bör utrotas..

Vi försöker se det positiva hos folk och har från första början önskat att alla kan umgås normalt utan att lägga någon vikt på varandras förhållanden. Vi lägger oss väl inte i hur någon annan har det i sitt förhållande till sin man/kvinna. Alla får leva som de vill och vi ser personerna för vilka de är, inte vem de lever med eller hur de har det.
Visst kan vi ha många åsikter om hur folk i vår omgivning lever. Men det är upp till var och en så därför vräker inte vi ur oss massa skit och tycker att de borde ändra något eller tänka efter.

Vi har provat bjuda hit dej vid olika tillfällen under avslappnade former, men du tackar nej varenda gång.. å sen vräker du ur dej massa skit.. å då undrar vi givetvis vad du håller på med.. vad du menar med det.
Å sen vill du inte lyssna på förklaringar vi har utan har din förutfattade mening att vi inte bryr oss om släkt och vänner.
polyfamiljen.blogg.se

hannah

22 Nov 2013 06:24

Syskonbarnen vet inte vilka ni är. Visade en bild för den äldre och han hade inte den blekaste. Barnen har inte med detta att göra, men lik förbannat kunde ni inte komma hit då den ena fyllde år.

Svar: Läste du förra inlägget överhuvud taget?
polyfamiljen.blogg.se

Anonym

22 Nov 2013 22:26

Vilka offerkoftor ni satt på er !! Så himla synd om er hela tiden. Vad tror ni ? . Ni vänder och vrider på allt och ni får det att låta som det är ER det är så synd om. Sandlåde fasoner är vad detta är och ni sitter och kastar ord på alla som inte håller med er.
Håller med hannah i allt hon skriver och jag tror mig veta VEM som är diktatorn i ert förhållande ?
Men först och främst SKÄMS på er som skriver så öppet om ditt och datt, tänk på barnen allt kommer komma fram till deras öron en vacker dag !

Svar: Det är inte det minsta synd om oss, vi vill bara bli behandlade med respekt så som alla andra vill!!Och att vi sitter och kastar ord på alla som inte tycker som oss, vi måste väl ändå få försvara oss och berätta hur vi ser på det?
Varför är det okej att alla andra sitter och kastar skit på oss men vi får inte försvara oss?
En blogg har man för att kunna skriva det man vill i, det är vår blogg, där ventilerar vi det vi känner att vi behöver få ut, precis som alla andra som har bloggar gör.
Skulle vara spännande att höra vem diktatorn i vår familj är eftersom vi själva inte ens visste att vi hade en innan Hannah berättade det för oss, hon som vet menar jag...
polyfamiljen.blogg.se

hannah

23 Nov 2013 17:44

Och ni klarar inte ens av att publicera alla kommentarer ni får. . Jag förväntar mej att ni lägger upp mina precis som alla andras.

Svar: Och vi förväntar oss att du väntar på ditt svar precis som alla andra...
Sen är frågan, är det någon idé? Du vräker ju bara på med nya grejor hela tiden och tycks inte läsa det vi skriver.
polyfamiljen.blogg.se

Anonym

23 Nov 2013 23:25

Fy fan så löjlig diskussion. Hannah & Pappa2. Ni är en familj. På olika vid. Men fortfarande en familj. Väx upp. Har ni så stora problem med varandra, prata. Vill ni inte prata. Okej. Men låt bli att kommentera här då. Det blir bara löjligt. Alla läser.

Svar: Vi håller med dig!
Det känns jättelöjligt att diskutera detta här. Vi har gett Hannah i detta fallet nu möjlighet att komma och prata med oss personligen men hon har avböjt för hon tyckte inte vi hade något att prata om, men tydligen hade hon en hel massa åsikter då de flesta av kommentarerna här de senaste dagarna är från just henne...
polyfamiljen.blogg.se

anonym

24 Nov 2013 13:37

Håller med det som skrivs familjenpoly har tagit på sig offer titeln och kan inte se sina egna fel utan bara andras! Visst är en blogg en plats för sina åsikter men när åsikterna är smutskastning kanske man ska hålla dom för sig själv? Tror Hannah behöver prata med sin bror själv utanför bloggen och utan respektive..

Svar: Vi tycker inte själva att vi tagit på oss någon "offerkofta". Det är bara ganska tröttsamt när man blir kritiserad och påhoppad för saker som egentligen ingen annan har något med att göra.Det enda vi vill är att bli behandlade med respekt, precis som vilka andra som helst.

Hannah, hennes sambo och barn har varit hem till oss nu. Vi har pratat med varandra lite lätt om detta och förklarat läget. Både dom och vi. Det är tråkigt det som varit med allt tjafs och vi hoppas vi ska kunna fortsätta prata istället för att smutskasta varandra via bloggen. Det var det vi ville från första början.. och det vi skrev här på bloggen om att det inte var löst med alla nära och kära var inte riktat specifikt till någon speciell person, utan flera personer från flera håll.
Vi vet att vissa tagit till sej av detta och provat komma till en lösning, vilket vi uppskattar mer än smutskastning, sura miner och skitsnack.
polyfamiljen.blogg.se

hannah

24 Nov 2013 14:53

Får ju som inget svar nån annanstans. ? Inte så lätt att prata då.

Svar: Få det inte att låta som att vi inte försökt! Men svårt när du somsagt avböjer att prata med oss varje gång för att du minsann inte har något att prata om.
Vi avslutar somsagt det här nu, vi kommer ingenstans, bättre vi alla lägger vår energi på annat..
polyfamiljen.blogg.se

Anna

30 Nov 2013 20:20

Hej!
Detta är det enda inlägget jag läst på denna bloggen, och jag läste även några av kommentarerna och jag fattar inte vad som är den stora grejen med att ni bor och vill leva tre stycken tillsammans? Ni får väl leva som ni vill; i dagen samhälle finns det flera olika sorters förhållanden än vad jag har fingrar på händerna, så man kan ju tycka att folk borde ha lärt sig att acceptera och gå vidare...

Fanny Jaensson

22 Dec 2013 21:32

Herregud vad irriterad jag blir!!! Jag klickade in mig på detta inlägg av en slump, läste lite snabbt och tänkte; "visst fine, trivs dom så är det väl det som räknas" och bestämde mig för att kolla kommentarerna lite. Det enda jag såg genom hela kommentarsfältet var idioter som inte kan hålla fingrarna i styr, vad är erat problem? Om dom vill leva som polygam familj så är det väl deras val? Jag tycker att deras närmaste ska acceptera det, det är väl inte mer "konstigt" än om man är homosexuell och lever tjej, tjej och kille, kille. Det är accepterat men inte att leva två män och en kvinna? Varför inte? Om ni som skriver alla idiotiska kommentarer inte tycker om deras livstil så lämna bloggen och skit i vad dom gör. ALLA har ett eget val hur de vill leva sitt liv, man ska inte nedvärdera en människa på vilka/vilken hen lever med. Jag är bara 16 år, men jag verkar fan ha ett klarare och mer öppet sinne än många av er som jag antar är vuxna och borde veta bättre. Acceptera människor som dom är, och sluta sitta inskräkta i era egna svenssons liv. Herregud, växt upp människor. Jag har inte läst denna blogg förut, men jag tycker att dessa 3 människor är jävligt coola som VÅGAR vara annorlunda och våga visa att det är OKEJ att leva med fler patners. Jag känner inte er, men som sagt tycker jag ni har samma rättigheter som vilken svennebanan som helst, fortsätt som ni gör och skit i alla idioter som inte vågar släppa 1950-tals Sverige!

Svar: Härligt med någon som har en så öppen syn och har en sån insikt! =) Och inte är äldre än du är! Tack.God Jul på dej Fanny. =)
polyfamiljen.blogg.se

Malin

30 Dec 2013 23:10

Fast problemet, för oss iaf, är ju inte att ni är tre utan hur ni behandlar oss runt omkring. Eller ni och ni, pappa2, hur ni andra var och är har jag inte så stor uppfattning om. För oss har det aldrig handlat om att ni är just tre utan om att pappa2 har blivit någon som vi inte alls känner igen. Han gör och säger saker som är det sista jag trodde skulle komma från honom.

Svar: Skulle vara trevligt om ni kunde precisera vad det är jag gjort fel och annorlunda..Vad är det jag sagt som jag inte annars skulle säga?
Vi har alla tre varit öppna för att lära känna nya personer.. varandras släktingar, vänner och bekanta..
Jag vet att ert problem inte är att vi är tre.. så bra känner jag er att jag vet att ni är öppna för alternativa förhållanden.. men.. vad är egentligen ert problem? Eftersom det blivit som det blivit.. Vi har inte satt stopp för nån att lära känna denna familj som den ser ut idag.. medan ni gjort prioriteringar att välja bort att bjuda alla..
Vi trodde ett tag att allt var lugnt med er och att vi skulle bli polare allihop.. Men sen visade ni en annan sida..
Jag förstår att det kan vara svårt för er att umgås med oss.. då ni var vänner med både mej och ex.. och uppenbarligen valt sida..
polyfamiljen.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej