Sluta stoppa huvudet i sanden.

2kommentarer

Vissa dagar är det känns det bara som det är för mycket.
För det första har man vardagen att sköta. Snooza tre gånger och sen kliver man upp. Fixar snabbt iordning sej för jobb. Gör iordning några mackor och tar med sej, för frukost hemma hinner man aldrig med. Ungarna till skola och dagis. Iväg å jobba. Klockan åtta är det frukostrast. Kaffe och mackor på jobbet. En halvtimme senare drar jobbet igång igen och man vet aldrig hur dagen ser ut. Om man har tid med lunch eller inte och vilken tid man slutar beror på vad som uppstår under dagen. De dagar vi jobbar alla tre blir lite extra stressiga, vilket vi gjort idag. Försten att sluta hämta ungarna och sen hem å fixa middag. Idag var vi lite osmarta och hade inte planerat middagen innan.. Men eftersom vi storhandlade häromdagen fanns ingredienser till mat hemma tack och lov. När middagen avklarats återstår en stunds sanering av köket.. Idag insåg vi också att vi måste satsa på att köpa en större gryta och vettiga skålar med lock att förvara eventuella rester i. Det är ju ändå ett mindre storkök vi försöker driva här. ;)
Strax ska vi ut och prova fixa klart verandan på framsidan och sedan göra klart altanen på baksidan.. å nån dag måste vi måla klart huset.. ta tag i renoveringen av badrummet som vi påbörjat, måla lister och sätta upp där det fattas sen tapetseringen vi gjort. Ja, det finns en hel del att göra och vi blir väl aldrig klara.. Men det känns skönt för varje projekt som blir klart. Man mår som bra av att avsluta saker..
 
..och på tal om att göra klart och avsluta saker så gäller det även andra saker i livet. Det känns som om jag kanske stoppat huvudet i sanden vad det gäller många saker vilket i längden bara gör att jag mår dåligt. Tänker därför nu att jag måste ta tag i en sak i sänder och få avslut på det som ska avslutas och fixa det som ska fixas. Vill avsluta allt som har med min förra relation att göra. Se till att dela klart det som ska delas och bestämma mej för att det är helt avslutat så jag inte behöver tänka på att jag har saker kvar där som ska fixas.
Och ta tag i att prata ut med vänner och bekanta som har hamnat vid sidan av de senaste månaderna. Det har uppstått konflikter och missförstånd på flera håll. Nu vill jag fixa de relationerna om de går att fixa. Det krävs då att vi blir accepterade som en familj och att de personerna är öppna för att lära känna mina nya partners. Det är ju de personer jag lever med och älskar.
De relationer som inte går att fixa måste jag acceptera att de är avslutade..
En annan smart sak jag kommit på är att alltid svara när telefonen ringer! Även om det är ett jobbigt samtal som kommer in.. På så sätt blir det avklarat direkt och ingen man behöver gå och fundera på när man ska ta tag i.. Tidigare har jag struntat i att svara på jobbiga samtal.. vilket gjort att jag mått dåligt av att det hänger över mej.
 
Så nu hoppas jag att jag kan leva upp till min nya filosofi.. att ta tag i saker på en gång istället för att skjuta problem framför mej.. Det blir väldigt tungt att skjuta problem framför sig i längden, speciellt om det uppstår nya problem som också ska läggas i samma lass..
 
~Pappa2

2 kommentarer

jamtlandstaus

10 Jun 2013 23:22

Jag tycker det låter hårt att du ska avsluta allt som har med din förra relation att inga för oavsett om du vill det eller ej så har ni ett barn gemensamt och det kommer ni ha resten av era liv. Vad jag läst, hört, och förstått så var det du som var otrogen, du som lämnade relationen på ett väldigt elakt och fult sätt, du som fört ditt ex bakom ljuset genom att leva kvar i en relation som du ej var lycklig i och pratade om att skaffa fler barn med henne. Ändå när du skriver så får du det att låta som om det är ditt ex som gjort fel och ditt ex som tvingade kvar dig i relationen av någon anledning.
Vad har ditt ex gjort för att förtjäna detta hat?
Du hänger ju trots allt ut henne i en blogg (och Aftonbladet) även om du tror att du bara skriver om din vardag och ditt nya liv.
Att ditt ex kan vara arg det har jag full förståelse för, hade jag varit hon så skulle jag inte för vilja vistas i samma rum som dig efter allt du gjort och fortfarande gör mot henne. Men som sagt ni har ett barn gemensamt som ni ska göra allt för att hon ska ha det så bra som möjligt under rådande omständigheter. Ni kan inte vara själviska utan måste sätta henne i första rum, vilket jag kan tycka du ej gjort. Kom ihåg att om du hatar/avskyr ditt ex så hatar/avskyr du 50% av din dotter. Det är tur att hon är så pass ung att hon kanske inte riktigt förstår vad som händer runt henne.
Att dina vänner hamnat vid sidan av förvar jag också, för du har ju inte svarat när folk ringt, skickat sms, eller försökt kontakta dig via Facebook. De ända du pratat med är de som direkt accepterat ditt beteende och nya liv, de övriga fick aldrig en chans, någon förklaring eller ett svar på sina försök att kontakta dig. De ända alla fått som svar är att de måste acceptera dina partners för att få träffa dig.
Jag tror att vissa av relationerna hade gått rädda om inte du varit så trångsynt eller i alla fall gått avsluta så ett snyggare sätt. Men jag tror det är försent nu för många av relationerna för det har gått alldeles förlänge, för många lögner och för många svikna människor (stora som små!). De är bra att du ska ta tag i saker och ting även om det kommer minst ett år försent. Men då kanske några människor kan få ett avslut och eventuellt en förklaring och kan börja gå vidare i sina liv.
Med eller utan dig!

Svar: Hej Jamtlandstaus.Det vore roligt att prata med dej öga mot öga, för du har många åsikter och en del missuppfattningar.. och tyvärr är det ju lite svårt att få fram allt på rätt sätt när man skriver till varandra. Men jag ska göra ett försök att svara på dina frågor här.

Jag vill avsluta allt jag kan med min förra relation.. inte ha saker släpandes där. Många saker är klara och avslutade. T.ex. att hon köpt ut mej ur huset, jag har hämtat mina saker, vi har ordnat med umgänge och så vidare.. Men det återstår några saker som jag börjat ta tag i. Som att dela dotterns kläder och leksaker m.m.
Jag förstår naturligtvis att vi kommer ha med varandra att göra även i framtiden då vi har barn tillsammans.. Det är inget jag tänker prova avsluta.. å det hoppas jag även du förstår...?

Ja, det var jag som var otrogen och avslutade relationen på ett sätt som inte följde regelboken. Hade jag fått göra om det hade jag inte gjort det på det sättet.. Jag var absolut inte ute efter att göra mer skada än nödvändigt.. men tyvärr var det så i mitt fall att jag inte gjorde på det smartaste sättet.. När man blir utsatt för en sån här situation är det inte lätt att göra rätt.. Det var mycket som delade mitt sinne då. Ångest, förtvivlan, glädje, oro med mera...
Har jag någon stans skrivit nåt om hat mot henne. Det är absolut inte det detta handlar om. Det som varit är att jag kämpat för det som är mitt. Kämpat för min dotter och hennes rätt till sin pappa.. å där var det ganska stridigt ett tag och motparten var mitt ex..
Å även om jag skulle hata henne så innebär ju inte det att jag hatar min dotter till 50%...? Den logiken förstår jag inte alls.. de är ju liksom inte samma personer..?!
Säg t.ex. att du hatar din svärmor.. hatar du då din fru/man till 50%? Hmm..

Jag förstår egentligen inte varför ens vänner ska göra så stor sak av att träffa nya personer.. hade jag skaffat en ny flickvän tror jag inte det hade varit några större problem att träffa henne.. men av nån anledning verkar det vara mycket svårare att träffa två nya personer.. bara för att det är en person till så vänds hela världen upponer.. Å vid det här laget tycker jag folk borde fått nog med tid på sej för att smälta tanken om att vi är tre vuxna i detta förhållande..
Jag har nu tagit tag i att prata med mina vänner och bekanta och bjudit hit dem.. vill de inte komma kan jag inte göra så mycket åt det.. å jag är glad för de som vill komma!

Att jag skulle tagit tag i saker för minst ett år sedan.. hmm.. vilka saker skulle jag tagit tag i då? Detta förhållande har bara varit i ett halvår nu.. Specificera gärna vad du tycker jag skulle tagit tag i.

Som sagt.. svårt att kunna svara och diskutera här.. men träffar dej gärna om du hör av dej.. För jag antar att vi känner varandra.

Kram ~Pappa2
polyfamiljen.blogg.se

jamtlandstaus

15 Jun 2013 00:14

Faktum är att jag känner inte dig och vad jag vet har vi inte ens några gemensamma vänner. Jag är ärlig för att jag vill få dig att tänka till och vad jag läst mig fram till så vill du att folk ska vara ärliga!
Jag visste inget om detta förhållande förens jag läste i Aftonbladet om det och tänkte då wow här är det personer som vågar gå emot normen och vara sig själva, genom artikeln så kunde jag luska mig fram till bloggen och började läsa, det var då besvikelsen kom. Ju mer jag läste desto argare blev jag på hur du behandlat människor omkring dig eller behandlar.
Jag kan ju bara tolka de inlägg och kommentarer som finns här i bloggen och ja de är ju inte de bästa om man ska vara ärlig. Jag antar att de flesta kommentarer kommer från vänner och familj och de värkar på något sätt fått kontakt med dig här som de inte fått någon annanstans, här har du läst och svarat på deras frågor. Jag har hört snacket på byn (ja du vet ju hur byn är antar jag, allt annorlunda är konstigt) och har snappat upp detaljer även där om hur det ska ha gått till och vad som hänt och sagts.
Det jag kommenterade sist är hur bloggen har framställt ditt beteende och handlingar ja och även lite av snacket på byn antar jag. Jag vill visa dig hur du ser ut från en okänd människas ögon hur bloggen får dig att se ut. Om jag bara hade läst Aftonbladet så hade min bild av dig fortfarande varit att du är en stark person som vågar vara dig själv, men bloggen har raserat det totalt kan jag avslöja. Och hade det bara varit snacket på byn så hade jag inte brytt mig men bloggen och snacket på byn är samma så måste anta att det stämmer. I artikel målar ni upp en fasad om att allt ska vara livet på skära moln och allt är underbart men så är ju uppenbarligen inte fallet. Ni skulle varit ärliga direkt och berättat att du varit ett svin och att det varit väldigt jobbigt under en tid inte målat upp någon falsk verklighet. Jag vill inte vara elak på något sätt men jag vill få dig att vakna upp och ta itu med saker och ting och visa hur du får dig själv att verka genom texterna som finns och hur de tolkas från en okänd människas ögon.
Jag vill inget hellre än att få tillbaka den första bilden jag fick av er, som tre starka bra människor!
Du verkar skjuta saker framför dig lite som du gjorde i ditt förra förhållande, du sköt upp att lämna din tjej. Sluta upp med det och ta itu med saker och ting, måla inte upp en falsk verklighet utan visa att allt inte är en dans på rosor och rosenrött i ditt nya förhållande heller. Va ärlig med dig själv!
Jag hoppas att mina kommentarer fått dig att tänka till och att jag inte gjort dig allt för arg/ledsen för det var inte min mening! //Jamtlandstaus

Svar: Hej Jamtlandstaus.
Det känns lite svårt och omfattande att svara på dina kommentarer här, men jag ska göra ett försök..

Om det är som du säger att vi inte känner varandra och att vi inte har några gemensamma vänner så måste jag bara få fråga... Hur "vet" du allt det här? Hur mitt förra förhållande var och hur mitt nuvarande förhållande är? Vad jag/vi har haft för planer förut och vad vi har för planer nu..?
I vilket förhållande är varje dag rosenröd? Det kan jag villigt erkänna att även vi har diskussioner och är oense ibland. Jag vet inte vilket sorts förhållande du lever i? Men så länge man är öppen och ärlig mot varandra och inte rädd att diskutera saker så går allt lösa. Vi älskar varandra och jobbar hårt för att allt ska fungera både mellan oss, och oss och omgivningen.

Hur uppbrottet har gått till från min före detta var väl inte så snyggt.. och jag hade gärna gjort det på ett snyggare sätt.. Men i ärlighetens namn, hur många skilsmässor är snygga?

..och snacket på byn.. det är den verkliga sanningen då tror du? Hmm.. inte för att jag vet hur snacket går, men av erfarenhet så stämmer inte sånt snack direkt till 100%..

Vi har tänkt till långt innan dina kommentarer.. det är ju inte så att vi lever i nån fantasivärld och inte fattar konsekvenserna av våra handlingar.

~Pappa2
polyfamiljen.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej